Kom ännu en ihärdig influensa, jag har legat i soffan/sängen hela veckan. Är fortfarande förkyld och lite orkeslös, energin har sakta men säkert börjat hitta tillbaka men den är långt ifrån framme. 

Idag har jag iaf orkat mig till jobbet och det känns bra för jag är less på att gå hemma nu. Men än är jag inte helt på topp men det går åt rätt håll får vi hoppas.

Det är så här det är att vara transplanterad, man har extremt lågt immunförsvar. Man kan bli sjuk många gånger per år och man kan få samma sjukdom om och om igen. Under påsken var både min mamma och pappa förkylda och även Peter så därav har vi förklaring till varför jag blev sjuk igen.

På grund av mitt låga immunförsvar blir jag oftast sjukare än er "friska" människor eller er med normalt immunförsvar. En förkylning kan kännas som att man genomgår ett maratonlopp i ösregn och motvind. Jag är borta mycket från jobbet, det blir mycket sjukskrivningar men det är så livet är för mig och jag har accepterat det. Jag stannar inte hemma för skojs skull utan för att min hälsa är viktigare än något annat här i livet eller där ljög jag. 
Herman är såklart nummer ett sedan jag och min hälsa 😉!

Men det som har fått mig att må bättre är min viktnedgång, minus tjugo kilo sedan jan 2013. 

Efter bilden är nytagen, skillnaden på mitt välmående från före viktnedgången till idag är:

•Jag har mycket mer ork och energi
•Varje morgon nästan studsar jag upp från sängen och känner direkt energin börjar flöda.
•Vilar aldrig under dagtid gör jag det är jag sjuk.
•blir fortfarande sjuk pga mitt låga immunförsvar som mina mediciner orsakar men jag återhämtar mig fortare efter en infektion och klarar av en infektion bättre än innan. 
•Ibland är jag på samma nivå som min blivande sjuåring med lika mycket spring i benen 😅
•Jag sover bättre och jag känner mig oftast utvilad förutom när jag är sjuk.
•Min migrän uppstår inte lika ofta som förut, jag har inte lika ofta ont i huvudet osv.

Det viktigaste av allt i det stora hela mår jag så mycket bättre nu både fysiskt och psykiskt.

Det bästa av allt, jag har börjat älska att träna. Att röra på mig är det bästa jag vet, endorfinerna man känner efteråt är en oslagbar känsla men jag tränar alltid enligt min egen förmåga. Jag kör inte slut på mig själv för jag vet att det är det som gör min träning så rolig att jag tränar lite mer lagom men längre, hoppas ni förstår hur jag menar :)

Nåja nu hoppas vi att min förkylning snart är ett minne blott så jag får sätta igång att springa, skidsäsongen är nog snart över för i år så när jag är frisk åker löparskorna på!

Snart är sommaren här och då ska jag vara frisk hela sommaren för oftast brukar jag vara det!

Dessa två har funnits vid min sida under min sjukliga vecka! 😪 men nu hoppas vi att det vänder snart!
Trevlig fortsatt helg till er, jag ska jobba vidare nu. 

Kommentera

Publiceras ej